Cannabis de personer som har testat cannabis under

Cannabis är den
mest vanligaste illegala drogen som brukas i världen. Denna drog kan ha
effekter på ditt hälsomässiga och sociala liv. Effekterna på hjärnan är större
för en yngre person jämfört med en äldre person. Utvecklingen av hjärnan kan
störas om man börjar tidigt med att bruka cannabis. Enligt en rapport från
folkhälsomyndigheten (2016) finns det andra effekter av drogen. Dessa effekter
var försämrade kognitiva funktioner, beroende effekter och psykiska symtom.
(folkhälsomyndigheten, 2016)

 

Effekter av cannabis kort sikt:

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

De effekter som kan komma på kort sikt är att blodtrycket
höjs, hjärtat slår hårdare och berusning. Hur stor eller små effekter som också
påverkar är hur pass van man är av att bruka. Även det som påverkar är hur
stark cannabisen är, på vilket sätt du intar cannabisen och såklart hur mycket
man intar. Personer som intar cannabis för första gången kan få tillfälliga
effekter till exempel som panikattacker, hallucinationer och ångestkänslor.

Även de som är mer vana att inta cannabis kan få
hallucinationer men då kan det krävas att dem tar en starkare dos av cannabis
eller att de som tidigare sagts att man intar cannabis på ett annat sätt.

De kognitiva effekterna är bland annat på minnet,
planeringsförmåga, beslutfattande, reaktion och precisionsförmåga. Detta kan då
till exempel få konsekvenser på bilkörning vilket ökar chansen för
trafikolyckor. En blandning med alkohol och cannabis blir ännu värre framför
bilratten.

(Folkhälsomyndigheten 2017)

 

Effekter av cannabis lång sikt:

På lång sikt kan cannabis få följder som till exempel
beroende. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2016) skriver de att
ungefär 1 av 10 personer som bara någon gång använt cannabis blivit beroende
och 1 av 6 av de personer som har testat cannabis under tidig ålder har blivit
beroende. Däremot personer som brukar drogen dagligen är chansen att 1 av 3
personer blir beroende.

De sociala effekterna av cannabis kan också få negativa
konsekvenser. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) menar dem att det finns
kopplingar mellan ett dagligt användande av drogen och olika sociala
sammanhang. Dessa kan till exempel vara en lägre utbildningsnivå, frånvaro från
skolan och att detta senare leder till arbetslöshet, lägre inkomst och behov av
ekonomiskt stöd.

(https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0ec13c7b945949b0a5dec5e5e3938d77/halsomassiga-sociala-effekter-cannabisbruk-00062-2017-webb.pdf)

 

Cannabis är en väldigt stark drog, psykiskt. Ämnet i
cannabis som gör att man blir påverkad kallas för Tetra-Hydro-Cannabinol som
man förkortar THC. Under 23 års tid så har mängden THC ökat i cannabis med 7 %.
Under 1986 så var THC mängden i cannabis 3 % under året 2009 så var det 10%.
 Men idag kan cannabisen ha upp till 37 % THC halt. Vilket är 30 gånger
högre nu än förut. Med högre THC halt kan missbruk och beroende öka starkt
skriver droginformation.nu.

I en artikel ur SVT Nyheter från Skåne så skriver dem att
missbruket av alkohol för kvinnor har varit störst men under 2015 så blev det
en omställning. Cannabis blev då den vanligaste drogen att missbruka bland
kvinnor. Hade de räknat ut genom alla personer som sökte hjälp för missbruk. (SvT,
2010)(droginformation)

Identitet och
normer

Enligt boken
sociologi-grunderna skriven av Tove Phillips (2012) formas individen genom sin
identitet. Identiteten beskrivs som det som skiljer sig från alla andra
människor. Identiteten är alltså det som gör oss unika och skapar vår egen
personlighet. Men man kan ha olika identiteter, antingen en stark eller en svag
identitet. En stark identitet betyder att du vet vem du är, vart du står i
livet och vet vad du själv tycker och tänker. en svag identitet är tvärtemot,
man är osäker på sig själv och vet inte riktigt vad man själv vill. Man kan
till exempel bli osäker på sig själv under tonåren då puberteten kommer fram.

Det som framförallt
påverkar en människa är olika socialisationer. Under tonåren brukar man använda
begreppet sekundär socialisation. Den sekundära är hur man påverkas av till
exempel skolan, kompisar, ledare och släktingar.

Enligt boken
sociologi-grunderna skriven av Tove Phillips (2012) beskrivs även normer
som en oskriven regel i samhället. Normerna börjar redan från när du är ett
barn och sedan framåt i livet. Det är alltså omgivningen i det samhället vi
lever i som påverkar hur vi ska till exempel ska bete oss och klä oss. Om det
skulle vara så att en människa bryter mot normerna kan man få olika reaktioner
beroende på vad det är. I detta fall gällande cannabis kan ett kompisgäng tycka
att du ska testa men du säger nej. Kompisarna kan till exempel respektera ditt
val och så var det inget mer med det. Men de kan också reagera på det sättet att
dem blir förvånade och tycker att du är “töntig”. Du kan då bli utfryst för att
du inte gör som normen säger. (sociologi boken sociologi-grunderna, Tove
Phillips 2012).

 

Grupptryck och
Konformitet

Enligt socialpsykologi boken (2012) är gruppens påverkan är väldigt stark för varje
individ, eftersom att människan är en social varelse så blir det ibland
automatiskt att vi gör precis som gruppen gör. Man kan säga att vi påverkas av
normer, där man uppfattar vad som är rätt och fel. Vi människor lär oss att känna
oss själva genom samspel med andra människor, identiteten byggs lättare upp i
oss själva på det sättet.

Normer gör att vi
anpassar oss till det som är rätt och fel. Om det inträffar i gruppen att det
är “rätt” att röka cannabis kan individen också börja röka. Detta kallas inom
psykologin konformitet då vi gör saker som gruppen gör men som skulle ha varit
annorlunda om individen skulle ha varit själv. Grupptänkande kan göra att man
slutar lyssna på de andras åsikter i gruppen. Om en grupp alltså slutar lyssna
på andras åsikter och dessutom inte tänker på konsekvenserna kan det få följder
såsom felaktiga beslut. Om det vore att man i stället lyssnar, kritiskt
tänkande och ifrågasättande kan det leda till att man motverkar grupptänkande.

Passivt och aktivt
grupptryck.

Det finns två sätt
att påverkas av grupptryck dessa två kallas som beskrivs av Hansdotter
24 Mars 2017. Det är passivt
grupptryck vilket är viljan att passa in i en grupp. Det är inte vad folk säger
åt dig att göra, det är vad du vill göra för att passa in. Det finns dessutom
något som heter aktivt grupptryck vilket är tvärtemot. Det är när gruppen vill,
eller tjatar på dig att prova på att röka till exempel för att passa in.

 

Solomon Aschs
Grupptryck

I en uppsats från Umeå
universitet så skriver Emma Rynbäck att normaliseringen av cannabis bland
gymnasieelever ökar och att detta sker på grund av konformismen (Konformismen =
Grupptryck och normer). Den sociala delen i gymnasieeleverna liv. Grupptrycket
bland kompisar och grupper i skolor.

Människan är ett
socialt djur och enligt Solomon Aschs är grupptryck den starkaste kraften som
kan påverka en människas handlingar och beteende. Aschs gjorde ett experiment
och i den första delen av experimentet samlade han sju till nio personer i ett
rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med
bara ett streck på. Sedan bad han personerna att en efter en berätta vilket av
strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Den här
uppgiften var så pass enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna
svarade fel. Vid nästa del av experimentet ändrade Asch på förutsättningarna.
Försökets utförande var detsamma, sju till nio personer i ett rum vars uppdrag
var att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det på
kort två. Men denna gång var alla utom en av deltagarna tillsagda att svara på
ett visst sätt. Det visade sig att utan tryck gav en av 35 personer fel svar,
men med medhjälpares grupptryck visade det sig att 75 procent av försökspersonerna
gav fel svar minst en gång. Det vill säga ¼ av personerna svarade rätt hela
tiden. Vilket är ganska skrämmande med tanke på hur lätt det var. Detta bevisar
hur lätt gymnasieelever kan halka in på den dåliga vanan att missbruka
cannabis. På grund av grupptryckets kraft.

(youtube.com,
The Aschs Experiment, 2013)

 

Läkemedel

Enligt svt.se
skriver de att i Sverige har två personer fått marijuana som ett läkemedel, Andreas
Thörn är en av dem personerna. Han har haft problem med ryggen då han har fått
smärtor. Enligt denna artikel skriver de att cannabisen har hjälpt honom att
slappna av så att smärtan har gått bort, vilket har gjort att vardagen blivit
allt bättre.

Det skriver att ett
flertal personer har efterfrågat cannabis som läkemedel men har då fått ett nej
som svar från läkemedelsverket. Läkaren Claes Hultling uttrycker sig i artikeln –
Det handlar inte om att ett gäng invalider ska sitta i ett hörn och röka på,
utan om personer som har kronisk neuropatisk smärta som de vill lindra.

Andra länder i
norden har även accepterat cannabis som läkemedel såsom Finland och Norge.
Finland tackade ja till cannabis som läkemedel redan år 2006 och Norge i höstas
år 2016. Tyskland röstade år 2016 för legalisering av cannabis som läkemedel
och Danmark att göra ett projekt med 500 personer som år 2018 ska få cannabis
på recept.

 

 

 

 

 

Attityder gentemot
cannabis

Enligt en rapport
från Länsstyrelsen Cannabisanvändning bland ungdomar skriven av Torbjörn
Forkby, Solveig Olausson och Russel Turner (2013).

Skriver de att
attityder till cannabis har ändrats. Det har blivit mer tillåtande och ungdomar
ser inte cannabisrökning som ett missbruk, missbruk ses mer som när man tar
till exempel sprutor och injicerar droger. De Jämför cannabis med alkohol då
ungdomar ser alkohol mer som farligt då det förknippas med våld, konflikter och
aggressivitet. Det som däremot är mindre känt bland drogen cannabis är dess
påverkan på den unga hjärnan.  

 

Från en rapport
från eskilstuna.se har de fått fram från en liten skillnad på ett resultat att
tjejer är mer måttfulla än killar gentemot cannabis. De har fått fram att
tjejer tycker att det är mer obehagligt att umgås med påverkade personer.
Skillnaderna är väldigt små men de skriver att årskurs två på gymnasiet är mer
tolerant mot cannabis jämfört med övriga årskurser. Från rapporten skriver de
däremot att skillnaderna blir allt större när frågan redovisas per erfarenhet.
De skriver att personer som regelbundet röker cannabis har en mycket tydligare
liberal inställning för cannabis jämfört med de som inte röker regelbundet
eller som aldrig provat.

 

Från Sveriges radio
(2014) har de gjort en intervju med personer som röker cannabis. De har dolda
namn men de kallar han för Anton som är 21 år gammal. Han säger att röka
cannabis är för avkoppling. Första gången han rökte var när han var 14 år och
sedan senare på gymnasiet blev det mer då han menar att cannabis blev mer
social accepterat. Anton beskriver att det var ett gäng kompisar som skulle
röka cannabis och då tänkte Anton att han också skulle göra det för att han var
nyfiken.